Bokalfabet 2.0 – T

T som i trött säger O, och hur gärna jag än vill säga ”Nej!, Det är T som i TINA!!!!” så måste jag hålla med. Trött, alltså.

Trohet kan man svära åt konungen, och då dyker såklart även hans son Mio upp. En bok som jag för övrigt läste först som typ trettioåring.

Tillräckligt är oftast nog, och nog är något jag aldrig kan få av Stephen King. Och när jag läser vad Metta skriver om King-läsning vill jag hoppa på någon av de olästa som finns i hyllan på direkten.

Tuff försöker Mik vara i ”Isdraken”, en av de finaste böcker som skrivits om en ung pojkes försök att kryssa fram i livet. Har du inte läst den – gör det! Borde passa superbra som högläsningsbok i en mogen mellanstadieklass och i nästan vilken högstadieklass som helst!

Tankfull kan man säga om Afghanistan när det ockuperades av Sovjet, en bit av historien som jag inte hade den blekaste aning om innan jag läste ”Tusen strålande solar”. ”Flyga drake” har jag inte läst, men häromkvällen hamnade jag och maken precis i slutscenerna av filmen, och jag blev alldeles varm i hjärtat av att lyssna till Ps beskrivning av bakgrunden till den scen vi såg. P, min man, som innan vi träffades hade börjat läsa en bok under de senaste 8 åren, en bok han aldrig orkade slutföra. Nu börjar han helt spontant berätta om böcker för mig som jag inte hinner eller vill läsa. ♥

Tåg är ett transportmedel jag gillar, men tyvärr så sällan har möjlighet att nyttja. Jag bor liksom på fel ställe och reser oftast åt helt fel håll för att det ska funka. Men OM jag var en rutinmässigt tågåkande människa är jag helt övertygad om att jag skulle läsa betydligt mer på plattan än vad jag gör nu. Kanske skulle bli klar med ”Döden & Co” då.

Veckans karaktär hade kunnat vara Totte, men icke! Det är Tina, ni vet, hon blir ensam kvar och som berättar en historia som kan få vem att gråta!

Och så den sista frågan som återknyter till inledningen: ”Vad läser du i perioder då du är väldigt trött och tappar läslusten lite?” Tja, om jag är trött brukar det egentligen bara bli så att alla böcker tar mycket längre tid att läsa. Jag hinner liksom inte mer än tio sidor innan ögonen faller ihop. Tappa läslusten gör jag tack och lov inte ofta, och då är det nästan alltid en ungdomsbok som får mig på banan igen, exempel på det är ”Mycket mer än så”, ”Hungerspelen” eller ”Min typ brorsa”.

(Det här inlägget har lästs 6965 gånger.)