”Bönbok för en vän” av Joan Didion

Jag har aldrig läst något av Joan Didion, men naturligtvis hört namnet och även fått rekommendationer om ”Ett år av magiskt tänkande”. En av anledningarna till att jag inte läst henne är att jag fått för mig att hon är fransyska. Så tokigt det kan bli! 😉

När Soppsällskapet träffades senast hade H med sig ”Bönbok för en vän” som hon berättade om. Och hon var besviken. Hon berättade om ett litet land i Centralamerika, ständigt med inre konflikter och förklarade att det kändes som att det konstant låg en varm, våt yllefilt över berättelsen.

Så klart kunde jag inte låta bli.

I mitten av 1970-talet kommer Charlotte Douglas till Boca Grande, en centralamerikansk diktatur, efter en tids resande som började med dottern Marins deltagande i ett bombattentat. I Boca Grande finns Grace (som jag hela tiden döper om till Sylvia i min hjärna – väldigt förvirrande) vars man var en del av den styrande familjen, och Grace har insyn i det mesta som sker i det lilla landet, och även erfarenheten att därigenom räkna ut vad som komma skall.

Det är också Sylvia Grace som berättar historien, även om Charlotte är huvudpersonen, och Grace vill berätta i egenskap av Charlottes vittne. I sex delar får vi ta del av Charlottes liv, så som Grace har fått det berättat för sig och så som hon har lyckats pussla ihop bitarna. Charlotte, eller la norteamericana, verkar i motsats till Grace inte ha några insikter alls, eller så visar hon bara inte av dem. Hon går, nästan löjligt frånvarande och bortvänd, genom livet i Boca Grande utan att lägga någon större värdering i att det exploderar en bomb på hennes arbetsplats, att männen diskuterar vapenhandel på partyn eller att hon självklart är avlyssnad och under bevakning, amerikanska som hon är.

Det händer liksom inte så mycket. Den där tjocka yllefilten kände jag inte av så mycket, men inte heller något annat. Jag är nästan märkligt oberörd. Lite mera en axelryckning och ett ”jaha”, och sen är jag redo att gå vidare. Det som skapar min största reaktion är när jag nu ser blurben på framsidan:

”… en helt lysande liten roman, rapp, kvick och intelligent …”

Ursäkta? Rapp? Kvick?? Har vi verkligen läst samma bok?

(Det här inlägget har lästs 3262 gånger.)