”Bryta om” av Åsa Anderberg Strollo

Sommaren är slut och gymnasiet väntar. Eftersom Minna aldrig har brytt sig så mycket om plugget kom hon inte in på den skolan som var närmast. Istället hamnade hon på en skola på andra sidan stan, vilket faktiskt inte bara är en nackdel. Till fördelarna hör att hon får ut ett terminskort till tunnelbanan (som man kan sälja för 350:-), och framförallt: att ingen vet vem Minna är. Ingen vet att hennes mamma är ett psykfall. Ingen vet att Minna får klara sig själv bäst hon kan. Ingen vet att lägenheten är äcklig och att varningar kommer från hyresnämnden var och varannan månad. Och ingen vet att Minnas pappa stack när Minna var 5 år, och att han har valt att leva sitt liv med en normal, fru, två normala barn, i en normal villa, och med ett normalt jobb. Ingen vet. Det betyder att Minna kan låstas vara någon annan. Någon som är lyckad, någon som har en familj.

Det här är dock något som Eddie, pojkvännen, inte gillar. Han tycker att det är meningslöst att plugga. Vad gör det för skillnad? Vill Minna därifrån måste hon faktiskt skita i det hela och dra iväg. Följa med honom till Sydamerika till exempel. Han lurar med Minna på spontana fester, får henna att missa skolan, samtidigt som han gärna äter den mat Minna knycker med sig från skolmatsalen.

Men Minna ger sig inte. Hon ska klara skolan. Hon ska göra det här på riktigt. Hon pluggar inför prov, hon gör inlämningsuppgifterna, hon kämpar verkligen för att lyckas! Men så en dag är mamma hemma, utskriven från psyket. Men mamma mår allt annat än bra. Plötsligt vet inte Minna hur hon ska bära sig åt. Ska hon skita i mamma för att klara skolan? Men om inte hon tar hand om mamma, vem ska göra det då?

”Bryta om” är klassad som ungdomsbok på svenska bibliotek, men den passar precis lika bra för vuxna att läsa. Handlingen har jämförts med Susanna Alakoskis Svinalängorna och Mig äger ingen av Åsa Linderborg.

(Det här inlägget har lästs 2166 gånger.)