”Coraline” av Neil Gaiman & P. Craig Russell

För tio år sedan kom ”Coraline” ut på svenska, och den har fått lite av en kultstatus sedan dess. Jag minns att jag läste den när jag timvikade på Arkenbiblioteket 2006 eller så och tyckte att den var lite sådär. Jag har aldrig använt den i bokpratssammanhang, och jag minns i ärlighetens namn inte särskilt mycket av handlingen.

För något år sedan kom en tecknad bearbetning av boken ut på svenska, där P. Craig Russell står för det grafiska. Och plötsligt var det en helt annan berättelse! Det händer ju massor i boken, grannarna, katten, den andra mamman och den andra pappan, trädgården… där finns hur mycket som helst, och det mesta minns jag ingenting av.

Bild ur "Coraline" i P. Craig Russells bearbetning

”Coraline” är ju en sjukt spännande berättelse! Hur kan jag ha missat det? Och varför jag har inte använt den i jobbet? Jag ska genast gå till bokpratsrummet och kolla om den fortfarande står där, och i så fall lovar jag mig själv att använda den nästa gång jag ska ha ett bokprat med en mellanstadieklass!

För fler bilder ur boken, gå till Epix sida om ”Coraline”.

(Det här inlägget har lästs 5024 gånger.)