Day 14 – Favourite book of your favourite writer

Han har ju skrivit en del, den där Stävwenn. Många av böckerna har jag läst, och de flesta har jag tyckt om. ”Det” är med sina 1333 sidor den absolut tjockaste bok jag någonsin läst, men King skriver ju också noveller som är minst lika fängslande som romanerna.

Vilken är favoriten, då?

Rent spontant hamnar jag än en gång på ”Varulvens år”.Det var min första kontakt med King, och därför har den en speciell plats i mitt hjärta. Men är den favoriten? Spanar lite under dagen på bibliotekets skräckhylla och kollar vad som finns där för att komma ihåg vilka jag brukar prata mig varm om när eleverna vill ha boktips.

”Varsel”? ”Jurtjyrkogården”? Eller kanske ”Den gröna milen”?

Fortsätter fundera och tittar i bokhyllan hemma senare på kvällen.

”Lida”, kanske? Eller ”Pestens tid”? ”Staden som försvann”?

Men så ser jag den. En ganska modest sak med titeln, som också är ett personnamn, i röda bokstäver.

I ett huj är jag där, i nattmörkret utanför den lilla stugan. Runt mig finns bara skog och åter skog, och bakom mig leder en enda liten grusväg bort. Det är inget ställe som man bara passerar, för att komma hit måste man veta vägen. När jag gläntar på dörren är det tyst och stilla. Jag stannar upp på tröskeln, lyssnar, vet att något kommer hända. Jag menar, det är ju en bok av Stephen King. Nerverna ligger nästan utanpå när jag försiktigt går in i hallen, tittar in i köket. Tomt.

Så hörs ett brak, något åker i golvet, en kvinna skriker ut sin ångest och i nästa stund kommer en stor, långhårig hund emot mig. Vad är det han har i munnen? hinner jag tänka innan han försvinner förbi mig ut genom dörren.

När hunden är borta och kvinnans skrik tystnat förstår jag plötsligt vad det var besten bar på. Det var Geralds arm. Och jag vet att där inne i sovrummet ligger en naken kvinna, fastspänd med handklovar i sänggaveln, utlämnad och utan en chans att ta sig loss. Allt hon kan göra är att vänta, hoppas och försöka hålla tankar och minnen som oönskade kommer över henne stången. På golvet nedanför sängen ligger hennes man, vars hjärta stannade för några timmar efter en massiv hjärtinfarkt, och vars sista handlingar i livet var att svika henne å det grövsta.

Och allt började med att de skulle leka en lek, Geralds lek.

(Det här inlägget har lästs 3126 gånger.)