”Flicka med pärlörhänge” av Tracy Chevalier

Vinterns badbok har äntligen tagit slut! Att den räckt så länge kan bara betyda att jag har badat alldeles för lite!

Griet är sexton år när hon får anställning som tjänsteflicka hos konstnären Vermeer och hans familj. Tanken är att hon förutom de vanliga tjänstesysslorna även ska hålla hans ateljé ren och städad, men utan att flytta på en enda sak när han håller på med en målning. Så småningom låter han henne också hjälpa till med arbetet kring tavlan, men det måste ske utan att de andra i hushållet får reda på det. När han så påbörjar en tavla med Griet som motiv skapas ytterligare spänningar dem emellan.

”Flicka med pärlörhänge” är en tunn och lättsmält liten sak om en fantastisk målning som utan tvekan väcker tankar och nyfikenhet.

Däremot vet jag inte om jag gillade boken så vidare värst, jag hade hela tiden svårt att få grepp om personernas karaktärer och tankar. Jag vet inte om det bottnar i att jag är för dåligt inläst på ett så skiftande samhälle som Delft under 1600-talet eller om Chevalier inte brukar beskriva sina karaktärer mer än fragmentariskt. Som det där när Griet blivit övertalad av Vermeer att ta av sig sin mössa och svepa om huvudet med ett blått och ett gult tyg istället, och han kommer in och ser hennes hår. Efter det har hon inte längre något dyrbart att dölja utan hon går och letar rätt på sin tillkommande make, ”tog hans hand och ledde in honom i en gränd intill. Där drog jag upp kjolen och lät honom göra vad han ville.”

I don’t get it.

Men tavlan är fantastisk.


”Flicka med pärlörhänge” i aNobii.

(Det här inlägget har lästs 3665 gånger.)