P.S.

Note to ”Everybody…”: räkneverket!

Minns ni det? Jag hade alldeles förträngt det tills vi började prata gamla dataspel härom kvällen. Ni vet, de där som låg på kassetter och som startades genom att man spelade upp en bestämd del av bandet under tjut och knaster? Om jag inte minns helt galet visste man att det var klart att köra när det stod

<RUN>

på skärmen. Eller?

Hur som helst var räkneverket på kassettspelaren av yttersta vikt här. Tack vare det kunde man spela in flera olika spel på varje kassett och ändå veta var vart och ett började. Lyx. (Jag hade inget sånt här spel, jag var bara skitimpad av Larsas finurliga konstruktion – hur kunde TVn veta vad kassettdäcker på bänken gjorde? Och hur kunde jag styra den där lilla grejen som såg ut som ett I och få den att slå bollen i Pong? Frågor, frågor…)

Och naturligtvis använde man sig också av räkneverket på alla blandband – hur skulle man annars veta hur långt man skulle spola tillbaka för att lyssna på samma låt igen? Om det inte var en riktig favvis, då kände man efter ett tag in tidsrymden… Repeatfunktionen satt liksom inbyggd i höger pekfinger, på något vis. 😉

(Japp, jag kan kosta på mig att känna mig gammal idag – fick visa leg på Bolaget i fredags, så det känns OK ändå. Bara så att ni vet….)

(Det här inlägget har lästs 3040 gånger.)