Sista natten i Stugan?

Aah, jag har lite svårt att ge upp Stugan så här på höstkanten! P är nu på sista veckan i Härnösand, och då slog jag till. I går skyndade jag mig hem, uträttade lite ärenden (lämnade in mp3-spelaren till lagning, t.ex.) och sedan kastade jag mig i bilen och körde upp till Stugan. Trots att jag skyndade mig allt jag kunde var det ändå kolsvart när jag kom dit, men det ordnade jag snabbt. På med lampor och luftvärmefläkten. Sedan ut med ficklampa och skruva igång vattnet. Allt gick som ett hejsan, och innan åtta hade jag diskat bort en del småkrafs som hör till utelivet, en planteringsspade, sekatör, namnskyltar till potatisarna, och liknande. Färdig med det jag hade tänkt mig göra nojsade jag ner mig i soffan med en filt, TV:n på på svag volym och Darkside i knät.

Då! (Eller Plötsligt!) Ljuset blinkar till, och TV:n och luftvärmefläkten dör. Lamporna fortsatte dock lysa, även om det var så svagt att de mera bara glödde. Hm. Traskade in i sovrummet med ficklampan, lyste på propptavlan och konstaterade att en säkring gått. En bit kaka, tänkte jag, skruvade ur den och i med en ny, och vips – ingen skillnad…? Däremot fräste det lite i den nya säkringen. Dåligt tecken. Ringde P (det är han som står för de tekniska kunskaperna i vårt hem), men han svarade inte. Hur göra då? Jag är livrädd allt som har med el att göra! Jag ser scenariot framför mig: en felkoppling, eller fel på en säkring, det blixtrar till, och Stugan har brunnit ner på mindre än en och en halv minut. Seriöst! Det kan hända!

Då kom jag att tänka på kollegan! Hennes man är ju elektriker! Ringde och fick höra att jag borde gå ut och kolla på huvudtavlan på stolpen ute, eftersom det mest troligt var en säkring där som gått. OK. På med stövlar, regnjacka (klart att det hade börjat regna!) och med ficklampan i handen letade jag mig dit. Jajamen! En av säkringarna hade gått. Konstaterade att jag faktiskt hade säkringar i utbyte, och skruvade dit en ny. Och… ingen skillnad.

Det var då väl … !! Lagomt morrig och på väg att ge upp och fara hem ringde jag P, som den här gången svarade. När han lyssnat på mig en lång stund sa han: "Och du bytte säkringen där ute?" "Ja", svarde jag. "Bara den?" "Ja", svarade jag igen. "Knövelmaja! Man ska ALLTID byta alla, då vet du att det är OK där ute!" Alltså. På med stövlar, regnjacka och med ficklampan i handen igen, ut för att byta alla tre säkringarna, och – eureka! – ljuset återvände!

Sedan var det bara nojsningen kvar. Och skönt var det . Det är egentligen ingen större skillnad, sitta hemma i lägenheten och titta på TV eller läsa en bok, eller sitta i Stugan och göra detsamma, men det är avslappnande lika fullt. Fast lite snopet var det i morse, när jag trodde att jag skulle få tassa omkring i det grå gryningsljuset, dricka kaffe vid ett stearinljus och blicka ner mot sjön som sakta skulle ta form i den smygande gryningen. Pyttsan. Kolsvart, det är vad det var. Tappar jag så fullständigt kontakten med det naturliga ljuset när jag är i den alltid upplysta stan, att jag faktiskt inte vet att det är så mörkt på morgonen? Tyvärr, det verkar så.

Klockan kvar över sex var det så här mörkt ute... Tittar du noga ser du fågelholken på en av tallarna.När jag for strax efter klockan sju var det lite ljusare, men faktiskt inte lika ljust som det ser ut på fotot.Men månen tittade fram och sa hej!


Och det är inte bara för själen och den naturliga dygnsklockan det är skönt att komma bort från stan. När jag under morgonfikat bläddrade genom mina feeds, såg jag att kvarterskiosken mitt i stan blivit rånad. Det känns helt barockt! Ö-vik är liksom inte en sån stad där sådant händer. Och särskilt inte så nära mitt hem.

Jag är faktiskt bara hemma och vänder just nu, sedan ska jag tillbaka till Stugan igen. Sover där i alla fall till imorgon, sedan får vi se hur det blir med resten. Men på tisdagar går jag en kvällskurs i mindfulness, och i väntan på den gick jag hem en sväng och åt middag. Men nu bär det snart iväg!

Fast först ska jag handla också. Köpa mera säkringar, bland annat…

(Det här inlägget har lästs 3162 gånger.)