Smakebit på søndag – ”Drakhornet”

smakebit pa sondagSöndag och dags för den här helgens smakebit. Smakebit på søndag kommer ursprungligen från den norska bloggen Flukten fra virkeligheten – titta in där om du vill ha fler smakebitar, på svenska, norska och engelska.

Min smakebit kommer den här veckan från en bok jag snubblade över här ute på internettet. Det är ”Drakhornet” av Oskar Källner som har varit min bussbok ett bra tag nu, dels för att den faktiskt är ganska lång, dels för att jag bara åker buss in till jobbet. Nåväl. Bokens huvudperson, Erik, får hals över huvud flytta från Stockholm till den lilla bruksorten Barkhammar. Han vet själv inte varför, men som stalldräng har han lärt sig att det är bäst att inte fråga för mycket. I Barkhammar hamnar han hos Agathon, den snälle prästen, och hans vackra hustru Ariadne. En dag när Erik jobbar tillsammans med de andra pojkarna och männen från bruket med att avverka skog händer något konstigt. Vid ett av de riktigt gamla träden rycks yxorna ur männens händer och slår rot i backen. När Erik kommer närmare märker han att något är annorlunda med trädet:

Erik vände sig mot eken och slöt ögonen.
”Det där tricket kommer inte att fungera igen”, sa han. ”Snart kommer de med järn och eld, det blir slutet för dig.”
En obeskrivlig fasa svepte genom honom. För hans inre blick blev ljuset från eken allt tydligare. Det formades till en kvinnogestalt. Hon var inuti trädet, hon var trädet, trädet var hon. Han kunde inte riktigt förstå vad det var han såg. Hans skakade, men insåg samtidigt att han inte var rädd. Den fasa han hände var inte hans egen, det var trädets.
Hon var rädd.

(Det här inlägget har lästs 3676 gånger.)