Vi har ätit fisk i helgen…

… jag och P. Vi har ett favvorecept (med laxfiléer i botten, och till det en sås med mycket stekt purjo, vitt vin, creme fraiche, västerbottenost, salt, peppar och fiskbuljong – häll över fisken och smacka in i ugnen en knapp halvtimme) som vi faktiskt gör ganska ofta. Men det är ju det där med fisken.

På mitt kylskåp sitten en liten minneslapp från WWF om vilka firrar man bör eller inte bör äta, och laxen är ju si så där. Den vanliga jag brukar köpa är norsk och odlad, vilket det är lite varningsflagg över. Bättre är att äta kravodlad lax, naturligtvis, men när två sådana filéer kostar nästan lika mycket som fyra vanliga odlade filéer, då är det omöjligt för mig att pyttsa ner den kravmärkta firren i kundkorgen. Samtidigt känner jag mig lite skurkig. Jag vill ju köpa kravmärkta grejor, allt ifrån frukt och grönt till mejeri och köttprodukter av olika slag. Men det är hiskeligt dyrt! Det går liksom bara inte. Trots att jag vill. Och när man dessutom får höra att den norska laxen skeppas till Thailand för packning, då är skämsnivån hög. Men hur tusan ska man då göra?

När jag nu såg en artikel i DNs ekonomidel om just vilka fiskar man bör köpa, trodde jag att det var lösningen på det här. Vilken fisk kan jag köpa med gott samvete, och ändå inte bli ruinerad på kuppen. Men icke! Det var bara samma som jag redan visste! Var kom ekonomidelen i det hela in? Läs gärna artikeln och tala om det för mig, för jag begriper det då inte!

Tyst hav av Isabella LövinDäremot blev jag återigen påmind om Isabella Lövins bok "Tyst hav". Jag har spanat på den emellanåt, och en av våra låntagare tyckte med bestämdhet att jag skulle läsa den. Fast jag vet inte om jag egentligen törs. Den känns lite jobbig och domedagsaktig sådär, men samtidigt vet jag ju redan det där med torsken. Och torsk, det äter jag inte.

Men laxen då? Inte blev då jag något klokare idag i alla fall. Men maten, den var god.

(Det här inlägget har lästs 4161 gånger.)