”Drakhornet” av Oskar Källner

I höstas var ju Oscar Källner så snäll att han bjussade på ”Drakhornet”, den första delen i ungdomsserien Nornornas vävnad. Jag laddade hem den på telefonen och har haft den som bussbok, något som verkligen har fungerat perfekt!

Om boken:

Han höjde armarna och slungade sig bakåt, precis utom räckhåll för gripande händer. Fallet var långt. Det tog aldrig slut. När han väl träffade vattenytan blev allt svart.

Erik är bara en enkel stallpojke. Så varför är han jagad av soldater? Och varför är kyrkoherde Kloo så mån om att ge honom husrum?

Efter en vild flykt hamnar Erik i Kilsbergen. Där bor Hanna med sin försupne far. Hon är bortlovad till en flera gånger äldre man och söker sin frihet, medveten om att priset kan bli mycket högt. Snart upptäcker Erik att det finns varelser i skogen och att alla inte är vänligt sinnade. När ett märkligt väsen försöker dränka barnen i byn dras Erik och Hanna in i ett spel som de inte förstår, men desperat måste vinna.

Erik blir en natt abrupt uppväckt av sin herre, ryttmäster Hrolf Stålhandske, och tillsammans smyger de sig ut ur Stockholm och ger sig av i en hast. Varför vet inte Erik, han är bara en enkel stallpojke och får inte veta mer än att det är bråttom och att han ska få bo hos en hyrkoherde Kloo i Barkhammar. När han efter många strapatser och vedermödor äntligen kommer dit visar det sig att livet inte alls är så enkelt som han trott.

Erik är nämligen en kille med mystiska krafter, krafter som han själv inte haft en aning om. För även om det hela utspelar sig under 1800-talet i de djupa skogarna mellan Värmland och Närke, så finns där väsen och krafter som inte är så vanliga i vår vardag – troll, älvor, dryader, bäckahästar och människor med speciella gåvor, de som kallas De Begåvade.

Under en helt vanlig skogsavverkning upptäcker Erik att han har en eld inom sig, en eld som både kan hjälpa andra varelser – men som också kan skada både honom själv och andra runt omkring honom. Är han egentligen en av De Begåvade? Han törs självklart inte säga något om den här upplevelsen till någon annan, men snart börjar konstiga saker hända runt Erik, och han måste ha hjälp för att undvika en katastrof.

När jag började läsa ”Drakhornet” trodde jag att det var en fantasy för barn i det åldersspann som vi på biblioteken kallar för mellanåldern eller slukaråldern, dvs 9-12 år. Efter ett tag konstaterade jag att den snarare riktar sig mot högstadiekidsen, men för en god läsare som är kring tio år kommer den att fungera hur bra som helst. För det är en härlig äventyrsbok som leker en hel del med fantasin även om grundramen är ett Sverige som faktiskt fanns för bara två hundra år sedan. Och att det flirtas en del mellan Erik och Hanna, en av de unga flickorna i byn, tilltalar säkert en hel del av de yngre ungdomarna. Själv hade jag gärna sett en mer renodlad fantasyberättelse, men det är nog snarare mina förväntningar på boken som barnbok som ligger och spökar. För som fantasybok är den riktigt, riktigt bra!

Vill du läsa den själv, finns den fortfarande för gratis nedladdning hos på Munins skärvor. Själv har jag precis påbörjat den andra delen i serien, ”Skogens hjärta”, så nu är januaris jobbpendling räddad. 🙂

(Det här inlägget har lästs 2134 gånger.)