Smakebit på søndag – ”De små tingens gud” av Arundhati Roy
Smakebit på søndag kommer från den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, men hon turas nu om tillsammans med Betrakninger att administrera det hela. Idag är det hos Astrid Terese på Betrakninger som du hittar fler smakebitar.
”De små tingens gud” är en bok som stått i min bokhylla i en väldigt många år. Jag har vänner som älskar den och som i olika boksamtal ofta hänvisar till känslan läsningen gav dem. Den har bubblat lite hos mig också emellanåt, men aldrig kommit hela vägen till läshögen. När jag i våras bokade en (för mig sedan många år) drömresa kände jag att det var dags. Innan jag for till Indien skulle jag ha läst den. Nu blev det inte så, men ”De små tingens gud” var den bok jag började med på tåget ner till Arlanda och den blev utläst under de första dagarna på plats. (Recension kommer.)
Smakebiten är hämtad från början av boken, när vi fortfarande håller på att lära känna människorna och då framför allt tvillingarna Estha och Rahel:
Det var nära att de föddes på en buss, Estha och Rahel. När Baba, deras far, skulle köra Ammu, deras mor, till BB i Shillong fick han motorstopp på den slingrande teplantagevägen i Assam. De lämnade bilen där och hejdade en fullpackad landsvägsbuss. Med de mycket fattigas märkliga medlidande med de relativt välbärgade, eller kanske bara för att det syntes hur kolossalt gravid Ammu var, ordnade passagerarna sittplats åt det unga paret, och under resten av resan måste Esthas och Rahels pappa hålla i deras mammas mage (med dem inuti) för att den inte skulle kränga hit och dit. Det här var innan de skilde sig och Ammu flyttade tillbaka till Kerala.
Estha påstod att om de hade fötts på bussen så skulle de ha fått åka buss gratis så länge de levde. Det var oklart var han hade hört det eller hur han kunde känna till sådant, men i åratal var tvillingarna lite arga på sina föräldrar som hade snuvat dem på ett helt livs gratis bussresor.
De trodde också att om de blev överkörda på ett övergångsställe skulle staten betala begravningen. De hade ett bestämt intryck av att det var själva meningen med övergångsställen. Gratis begravning. Nu fanns det förstås inga övergångsställen att bli överkörd på i Ayemenem och för den delen inte ens i Kottayam, som var deras närmaste stad, men de hade sett sådana genom bilfönstret när de var i Cochin, dit det var två timmars bilresa.
(Det här inlägget har lästs 1067 gånger.)
Jag får nog erkänna att mitt förhållande till boken är som ditt….har bara hört gott om den, och ändå har jag inte läst den! Kanske ska jag också ta mig i kragen nu! Tack för smakbit, trevlig söndag
Läste den för väldans länge sedan, har inget direkt minne av den… borde kanske läsa om någon gång. Tack för smakbiten!
Det där var en helt okänd bok för mig. Kan säkert vara intressant. Tack för smakbiten.
Takk for smakebiten. Denne var ny for meg.
Arundhati Roy har jag varit nyfiken på ett tag nu. Tack för smakbiten!
tror att denna är fortfarande oläst i min bokhylla, tack för påminnelsen.
Sett den här på jobbet och funderat lite på att läsa men så har det inte blivit…. Så mycket böcker och kort om tid…. tack för smakbiten!
Har hört talas om boken men inte läst något av författaren. Tack för smakbiten”
Den där ingår i mitt hyllvärmarutbud!
Den finns oläst i min bokhylla så förr eller senare lär jag läsa den. Tack för smakbiten!
Det var en rolig smakbit. Vilka idéer barn kan ha. Tack för smakbiten!
Den boken ger mig alltid otroliga nostalgikänslor, jag vet egentligen inte varför. Vi var några vänner som träffades under en period för säkert tjugo år sedan och läste böcker som vi sedan pratade litet löst om samtidigt som vi fikade på någon mysig plats. Det här var en av böckerna vi läste, och jag minns det som att jag tyckte väldigt mycket om den. Hemska livsöden, men av någon anledning är det sådana som biter sig fast och som gör att man minns böckerna. Skall hålla utkik efter vad du skriver om den sedan. Tack för smakbiten!
Tack för smakbiten. Den här läste jag när den kom ut och älskade den. Det är det enda jag minns, så jag har inte vågat läsa om den…
har tänkt att jag ska läsa den här boken så småningom. tack för smakebiten!