Fredagens matteuppgift

Förra veckan frågade Bokhora hur skolbiblioteken fungerar runt om på våra olika skolor. Kommentarstråden är lång, det finns massor med inlägg, alltifrån ett drömbibliotek (ett rum mitt i skolan dit det går en dörr från ALLA klassrum) till det alltför vanliga ”en låst skrubb som lärarna har nyckel till”. Det är högt och lågt, upp och ner.

Grejen med skolbibliotek är ju att det inte slås fast någonstans vad det är. I skollagen står det att alla elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Där står också att alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Och vadå? Vad ÄR ett skolbibliotek då? Definitionen saknas, vilket ställer till det. Är det inte slaget i sten är det enklare och billigare att hitta andra lösningar än det mest pedagogiska och verksamhetsmässigt hållbara. När jag diskuterar skolbiblioteksdefinitioner tycker jag att skolbibliotek östs tumregler är en riktigt bra utgångspunkt – dem återvänder jag ofta till. Där finns allt från hur många kvadratmeter biblioteket bör vara i relation till antalet elever till vilka medier som bör finnas. Och där finns också det här:

Personal
En skola med 400 elever bör ha en heltidstjänst. Om biblioteket är öppet hela skoldagen behövs ytterliggare personal. Större enheter bör ha så god personaltilldelning att Skolverkets definition av skolbibliotek kan förverkligas.

Dagens matteuppgift: Vi har ungefär 1100 elever på vår gymnasieskola. Dessutom används vi som skolbibliotek av en grundskola med drygt 300 elever och har öppet för allmänheten. Biblioteket är öppet alla dagar, 8-16. Hur många heltidstjänster bör vårt bibliotek ha? Skriv ditt svar på den streckade linjen: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

(Det här inlägget har lästs 3191 gånger.)