Nu har det hänt!

Idag har det hänt. Jag har bara väntat, och nu var det alltså dags. I morse, när jag stod och borstade tänderna såg jag plötsligt något som glimmade till. Det glittrade som renaste silver, och jag stannade upp, böjde mig närmare och kollade. Japp. Där var det. Och inte bara DET. Utan DE. När jag böjde mig närmare badrumsspegeln kunde jag bara konstatera att mitt i sidobenan fanns en liten klunga alldeles silverfärgade hårstrån. Kunde nästan inte hålla mig för skratt! Ska det vara så? Att man tycker det är kul att få gråa hår?

Borstade klart tänderna och sprang in i datarummet och visade P, men han tyckte inte att det var lika kul som jag. Inte heller kollegan tyckte att det var så himla roligt. Konstigt. I alla fall kan jag säga direkt att mamma och lilla syster, ni får se dem på fredag!


Daff-Daff i egen hög person!

Idag har vi också haft besök av Daff-Daff på Parkbiblioteket! En tokrolig clown, med stora skor, röd näsa, en vacker hatt, kort sagt: hela kittet. Och barnen älskade honom! Under den första föreställningen var jag kvar ute i biblioteket, men gissa om jag var nyfiken! Barnen skrek och skrattade om vartannat, och både jag och en del gymnasieelever försökte kika in mellan springorna i dragdörren för att så se lite. Men under den andra föreställningen var det min tur! Och jag skrattade så tårarna rann!! De verbala skämten var helt klart riktade till oss vuxna, det var ordvrängeri och rimvitsar så det stod härliga till, och det kroppsspråk han hade var bland det bästa jag sett!

Han skämtade med både barnen och oss vuxna.Bland det bästa han visste fanns paket, och därför hade han fått ett paket i paket i paket i...Han lyckade till barnens stora lycka nästan inte med att blåsa upp en ballong, och när han väl blåst upp den, lyckades han knyta fast den på fingret.

Han jonglerade också, med både en, två och tre bollar.Och så hade han livs levande träkaniner, som skymtar där bakom.Och han var en rackare på att snurra tallrikar!

F A N T A S T I S K T ! ! !

Mer sånt åt både barn och vuxna! Han berättade att han brukar även uppträda med samma föreställning på ålderdomshem, men att det blir roligare om det även är en grupp barn med. Och det kan jag tro, för de lyfte verkligen föreställningen och var med direkt!

Oj, oj, oj. Den enda smolken i glädjebägaren var att – japp – batterierna i kameran tog slut, så jag fick mickla som en galning för att få till några foton över huvudtaget.


Dessutom fick jag en kommentar till det förra inlägget från Jenny. Hon skriver att i Norge FINNS brandvarnarens dag, och att den infaller idag, den 1 december.

(Det här inlägget har lästs 3521 gånger.)