en ständig tsundoku med abibliofobi
En gång då Rabbi Leib satt i sin kammare och läste kom Golem in i rummet. Dittills hade han alltid stormat in med buller och bång. Nu öppnade han dörren försiktigt och kom in med tysta steg.
Rabbi Leib höjde blicken från boken. ”Vad vill du, Josef?” frågade han.
Golem svarade inte genast. Han tycktes tveka en liten stund och sedan frågade han: ”Vem är Golem?”
”Vem Golems mor?”
”Du har ingen mor.”
”Golems bror, Golems syster?”
”Golem har ingen bror och ingen syster.”
Golem ryckte till. Plötsligt lät han höra ett förfärande skri. Rabbi Leib darrade i hela kroppen.
”Varför skriker du?”
”Golem ensam.”
När jag jobbade på bibliotek plockade vi varje år fram julböckerna direkt efter höstlovet, även om de ofta frågades efter tidigare kände vi alltid att vi ville överleva höstlovet och uppmärksamma allhelgonahelgen först. […]
Läs mer
”Jordgubbsbarnen” är en viktig bok, just för att den berättar om något vi ser varje dag, så ofta att vi nästan inte ser det längre. Jag hoppas att den kommer användas till högläsning i skolan, och jag önskar att den hittar hem till många familjer som tillsammans får läsa och prata om Maria, Gabriel och den människa som just nu sitter utanför affären och tigger.
Läs mer
Manda har precis börjat fyran, och i klassen är rollerna sedan länge klara – Henrietta Nilsson är klassens drottning, och alla tjejer vill hör till hennes gäng, och alla killar vill vara tillsammans med henne. Eller, alla kanske inte vill det, men ingen vill i alla fall vara den som Henrietta Nilsson inte tycker om. För det känns.
Läs mer
”Min vän Skuggan” är en otroligt fin berättelse om en pojkes upplevelser som inget barn borde behöva genomleva. Det är olika berättare i boken, Aman, Matt och hans morfar berättar lite var, och det kan kanske vara lite svårt för en alltför ung läsare att hålla koll på vem som berättar. Däremot är jag helt övertygad om att boken passar väldigt bra till högsläsning på mellanstadiet.
Läs mer
Men när jag öppnar den händer något. I säkert tre minuter sitter jag och tittar på innehållsförteckningen, bläddrar till de olika kapitlen, bläddrar tillbaka till innehållsförteckningen, visar P och säger ”men kolla här då!” säkert fyra gånger. Innehållsförteckningen är så genialisk att jag blir helt ställd över att aldrig ha sett en sådan tidigare.
Läs mer
Senaste inläggen från bokbloggar jag följer:
Senaste kommentarerna: