Day 10 – Favourite classic book

Alltså, den här listan ger mig verkligen saker att fundera över! Klassiker? Ska man verkligen ha läst sånt? 😉

Green Apple (pro) av Energetic Spirit (CC)

Tror att jag läste någon Austen strax efter gymnasiet, och ”Dracula” knaglade jag mig genom på engelskan något år innan. Och lite skäms jag ju som bibliotekarie över min aversion mot Fjodor. Men annars?

Hmm.

Hmm igen.

Jo, ett par har jag hunnit med de gånger jag har påbörjat mina studier i litteraturvetenskap, men ingen som har givit några bestående intryck. Fast Poes ”Korpen och andra dikter” har jag läst, gluttat och bläddrat i många gånger. Och Frödings dikter håller jag nära hjärtat. Men klassikerbok? Vad tusan? Ska jag få ge tappt?

Ställer mig framför bokhyllan och kollar. ”Odysséen” och ”Odysseus” (nä, jag har inte heller läst hela). Strindberg, Lagerlöf, Lagerkvist och Söderberg. Oj, har jag bara svenska klassiker? Kommer också på att jag läste Norrtullsligan (och fick det inlägget kommenterat av en förbild!) för ett tag sedan. Men ingen av dessa duger i det här sammahanget.

Så faller blicken på en bokrygg och med ens känns det så självklart!

Det finns en bok, eller egentligen är de flera, som räknas som klassiker och som jag verkligen älskade när vi umgicks. Bara genom att se bokryggen kan jag känna sommarvärmen, vinterkylan, sjösjukan, uppgivenheten och förhoppningarna. Lycka, ångest, den där innerliga kärleken och oron för allt det nya. Jag kan se människorna framför mig, hur han torkar svetten ur pannan och hur hon sitter i dunklet och syr. Och jag kan framförallt känna smaken av äpplen.

Av astrakan.

Ja, Mobergs Utvandrar-epos, med den andra boken, ”Invandrarna”, i spetsen, är mina favoritklassiker.

(Det här inlägget har lästs 3051 gånger.)