När man kallar sin systerson ”jävla ungjävel”…

… och både han och hans mamma skrattar högt och länge vet man att det är en bra omgång av terrängkrocket.

20120721-114030.jpg

Didde laddar för att ta sig uppför slänten.

20120721-114044.jpg

Ninna tog ruffen på vägen upp för att inte riskera att rulla ner igen. Feglir, jag vet. 😉 Vår tomt är tämligen idealisk för terrängkrocket.

20120721-114058.jpg

En studie i terrängkrocket: att ge sin mor ett sånt här läge vid den fruktade femtonde bågen är att verkligen be om det. Självklart krockar hon klotet. Som rullar ner i den hårdare gången och rullar vidare neröver. Sen är det bara att börja om…

Och jo, jag sa faktiskt jävla ungjävel. När jag äntligen hade lyckats ta mig till ett läge där jag skulle ha kunnat komma genom den femtonde bågen och han krockade mitt klot så jag fick börja om. Igen. Nåja, på slutet hade jag fått in svingen och tog mig utan några som helst problem hela vägen upp och in på gräsmattan med ett enda slag. Övning ger färdighet, sägs det ju.

Dessutom skickade jag med honom Jeff Stones ”Tiger”, den första boken i serien Fem förfäder när de for hemöver, så jag tror jag är förlåten.

(Det här inlägget har lästs 1163 gånger.)