0

Nu har vi ljus, här i vårt hus…

…julen är kommen hopp tralalala!!

Ljusslingan runt ytterdörrenSpenderade gårdagskvällen med att bland annat klä granen! Jag är ju en stor fan av advent, jag gillar ljusstakar, levande ljus, ljusslingor (kulörta kulor i drivor), mera ljusstakar, julstjärnor, glitter, en ljusslinga till… Ja, och så vidare. Och det är ju advent, det! En årligen återkommande klassiker är ljusslingan med glitter runt ytterdörren, fast på insidan. Det konceptet har hängt med ett tag nu. Det började med en ljusslinga med glitter runt fönstret som fanns i den lilla avskärmningen mellan rummet och hallen i min första lägenhet på Frösön. Det borde ha varit antingen julen 1994 eller 1995. Och i Överammer flyttade slingan till ytterdörren, och där har den fått hänga sedan dess! Ja, inte samma slinga, förstås, så pass bra kvalitet är det tyvärr inte på dem. Men mysigt är det. Det blir lite magiskt att komma hem, som att gå genom en port till en annan värld… Och kolla vad som hänger i takarmaturen – en fuskmistel! 🙂

Men igår var det alltså granens tur. För ett par år sedan var jag och lilla syster till IKEA i julhandeln, och då passade vi på att köpa var sitt kitt med julgranspynt. Jag slog till på silver, medan lilla syster körde för guld. Jag tyckte att det såg lite lite ut på vår gran, som är ganska stor för att vara en fuskis. Så jag kompletterade lite ifjol med några hängen i glas och spegelglas. När jag så tidigare i höstas var ner till IKEA på egen hand, slog jag till på ett packe till med silverfärgade kulor och lite "glitter", det är ungefär som små kulor på band. Men nu upptäckte jag att jag redan i fjol måste ha kompletterat med ännu mera grejor… Jag hade sammanlagt en halv banankartong full med silverfärgat julgranspynt! Hoppsan. Jaha, det var väl bara att blåsa på då, när det nu ändå fanns, så att säga. Och det blev bra, riktigt, riktigt bra. Lite Kalle Anka-varning, men jag gillar det.

Granen står så grön och grann i stugan...

Granen ser lite mörk ut på ena sidan, och det är helt och hållet mitt fel. Julgransljus klarar inte att man slår på dem med hårda saker hur många gånger som helst… Och jag har även testat toppstjärnan – och den klarar ett tvåmetersfall. Under granen ligger paketen, de slog jag in i helgen som var. Det avlånga med lite konstig form var riktigt kul att slå in, det är till Didde, fast från hans moster Linda. Men formen är fin, tycker jag.

... ett konstigt stort paket som någon av oss skulle få...

(Det här inlägget har lästs 801 gånger.)