0

”Owen & Mzee”

Owen & MzeeVi har haft tre sagostunder (hittills) den här veckan. Den första tog kollegan hand om, fyra 6-åringar som virvlade runt som om de varit 24 st, och de andra två grupperna har varit mina. För båda grupperna har jag läst "Owen & Mzee", en rent fantastisk fotoberättelse om en flodhäst och en sköldpadda.

När vågorna efter tsunamin på annandagen 2004 slog in över Kenyas kust försvann en hel flodhästflock. Den ende som blev kvar var en liten unge, som senare döptes till Owen. Han räddades i land och fördes till en djurpark där han så småningom "adopterades" av Mzee, en 130 år gammal sköldpadda.

Det är en jättefin berättelse, och att det är riktiga foton gör verkligen sitt till. Barnen satt som ljus hela tiden, och passade in frågor emellanåt. Särskillt intressant var det för ett par bröder som brukar vara de som hörs och syns mest. De är från Burundi och ville veta allt om var det hela utspelat sig, hur långt det är från Burundi osv. Tok-roligt!

Läs boken! Den är bra, och jag tycker inte att den förskönar djuren a la Disney på något sätt. Den mera bara besrkiver det underliga i deras vänskap och säger också att vetenskapen inte riktigt vet varför de godtar varandra på det här sättet. Fin, fin, bok…


Och nej. Mzee kryper aldrig ur skalet på en endaste bild…

(Det här inlägget har lästs 1168 gånger.)