Retro och manstimmar

Publicerad av

Peppad av bästaste soppbrudarna letade jag igår fram min Walkman. Mp3-style, inte kassett, men det känns ändå bara såååå 2010 att ha en separat spelare för ljudböcker och musik. Typ shit pommes frites, vad jag är född på sjutti liksom ba. Orka?

Insåg till min glädje att jag faktiskt laddat den med en Nesbø, men pluggade ändå in Dan Brown och somnade ovaggad på mindre än tio minuter. Han är stabil, Danne. 😉

I dag till morgonkaffet fick jag lära mig ett nytt ord: Manstimmar. Tydligen ett väl använt ord i Ps ungdom när hans far K och dennes bäste vän ”Bäcka” kompade ihop om det mesta. Då las det många manstimmar på det mesta. Min teori är att en manstimme är ca 85 minuter – 40 minuters surrande, vridande och vändande på problemet (som egentligen inte är ett problem utan en sak som bara ska göras), 30 minuters rökande (oftast kombinerat med ännu mera surrande) och så 14 minuters arbetande innan någon av de inblandade tänder ännu en cigg och säger:

 – Jaha! Kaffe? Vad tror du om det?

(Apropå teori så är jag helt beredd inför torsdagens släpp: läsplattan är laddad, usb-kabeln kollad. Och OM den inte kommer direkt i epub-formatet, så har jag ju nu koll på mp3-spelaren.) 🙂

(Det här inlägget har lästs 3129 gånger.)