0

Skolavslutningsdags

Visst är det fascinerande att det alltid finns en kamera med, att det alltid går att föreviga allt vi ser och upplever och med ett enkelt knapptryck dela det med vänner och bekanta. Men när jag hittade det här på Skolportens blogg började jag fundera lite – för vem är det vi gör det?

Är det för att minnas bättre själv? Eller för att kunna uppleva samma känsla om och om igen? Jag vet inte riktigt. Jag satt själv med kameran i högst hugg härom veckan när fadern fyllde år och en av de gästande ställde sig upp och sjöng en egenkomponerad sång. Det var vackert och absolut minnesvärt, men jag kan inte påstå att jag tittat på filmen i efterhand.

 

(Det här inlägget har lästs 585 gånger.)