Smakebit på søndag – ”Vänta på vind” av Oskar Kroon
Smakebit på søndag kommer från den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, men hon turas nu om tillsammans med Betrakninger att administrera det hela. Idag är det hos Astrid Terese på Betrakninger som du hittar fler smakebitar.
Årets Augustpristagare i barn- och ungdomsklassen var veckans heting för ett par dagar sedan, och det är också ur den veckans smakebit kommer:
Äntligen.
Jag hade längtat länge efter det här. Det hade varit tanken på sommaren och morfar och ön och ensamheten här, som hade fått mig att stå ut i stan. Äntligen ön igen.
Man kan gå genom byn från hamnen till huset, men vi tar nästan alltid strandvägen om vi inte har packning att bära. Den är längre men där träffar man inte på så många människor så morfar måste inte stanna och prata med alla som kommer fram och frågar och klappar ryggar. På stranden är det bara fåglarna. Morfar rabblar namnen: roskarl, havstrut, silvertärna. Det har han alltid gjort.
När man tar strandvägen rundar man liksom klippan där fyren står. När hamnen och båtarna har försvunnit runt hörnet har man bara en bergvägg på en sidan och havet på den andra. Med fyren högst upp på klippan och horisonten längst där ute på havet. Jag brukar ta av mig skorna och gå barfota. Dom små runda stenarna är varma och sköna. Dom gör liksom ont, fast på ett bra sätt: man får sommarfötter. Det har jag alltid fått.

Recension kommer.
(Det här inlägget har lästs 2216 gånger.)
”Sommarfötter” var ett roligt uttryck 😀
Denna köpte jag till barnbarnet, tack för smakbiten.
Jeg hadde også sommerføtter da jeg var liten, men ikke så mye nå lengre. Det blir liksom til at man tar på seg sko når man skal ut 🙂
Ha en riktig fin adventssøndag!
Tack för smakbiten! Sommarfötter är något man förknippar med när man var barn, även om man inte kallade det något då förstås. 🙂
Tack för smakbiten och ha en skön första advent!
Tack för smakbiten. En okänd bok för mig.
Vilken somrig smakbit så här på första advent 🙂 Sommarfötter fick jag alltid som liten, inte så mycket nu som vuxen.
sommarfötter får jag fortfarande. barnbarnen också. fast vi får dem av att trampa på barr och kottar. men det är trevligt. det kan nog bli julklappsbok här också. tack för smakebiten!
Den stod jag och bläddrade i idag på Akademibokhandeln. Tack för smakbiten!
Ja, sommarfötter fick man som barn. Länge sen nu…
Ja nu började jag längta till sommaren och sommarstugan.
Det där lät mysigt. Tack för smakbiten.