en ständig tsundoku med abibliofobi
Hur många människor känner du som minns krigsslutet 1945? Hur många kan du sätta dig med och be dem berätta om hur det var? Vad de minns? Vad de tänkte? Hur många känner du som minns åren innan? Från innan kriget, innan Europa blev ett inferno där människor avrättades på löpande band?
De är inte längre så många, och därför är deras berättelser ännu viktigare.
”Om du frågar om det värsta jag varit med om kan jag svar med en enda mening: Ögonblicket när jag skildes från mina föräldrar.
Men jag vill ge ett långt svar, jag tänker berätta om vägen som ledde dit. Det var en mycket långsam process av tyskarnas planerade judeutrotning, mycket finurligt uträknat. Precis som att man inte med ögat kan observera en blommas utveckling från knopp till fullt utslagen ros, märkte man inte de små stegen som ledde till fullbordan.”
Tisdag och dags för trio! Helena på Ugglan & boken ger oss varje tisdag ett ämne att tolka på valfritt sätt, och idag är det alltså Europa runt.
Läs mer
”Om du frågar om det värsta jag varit med om kan jag svar med en enda mening: Ögonblicket när jag skildes från mina föräldrar.
Men jag vill ge ett långt svar, jag tänker berätta om vägen som ledde dit. Det var en mycket långsam process av tyskarnas planerade judeutrotning, mycket finurligt uträknat. Precis som att man inte med ögat kan observera en blommas utveckling från knopp till fullt utslagen ros, märkte man inte de små stegen som ledde till fullbordan. Till det man inte ens i sina värsta drömmar hade kunna föreställa sig.”
Läs mer
Senaste inläggen från bokbloggar jag följer:
Senaste kommentarerna: