0

Tomten kom tidigt i år!

Tjoho! Gissa vad jag fixat till biblan! Nio (9) nya datorer!!! Ja, nu är de ju inte sprillans nya, men ack så fräscha jämfört med dem som var där innan. De var så åldersstigna att det inte gick att installera Windows XP på dem, vilket innebar att sådana faciliteter som usb-minne bara var att glömma! Kom eleverna med sitt arbete på usb-minne fick vi försöka hjälpa dem på min arbetsdator eller skicka dem till någon av datasalarna. Som oftast är fullbokade. Det innebar också att det fungerade lite halvdant med internet, eftersom skolan använder sig av Firefox3 eller Opera9, och de inte heller fungerar helt smärtfritt mot Windows98. Nu under höstterminen har dessutom en av datorerna låtit som ett flipperspel (!) hela tiden den varit igång, och det blir lite enerverande efter 6-7 timmar… Jag har varit tokig på dessa datorer emellanåt, men jag har tjurat på.

Här är tre av de nya datorerna!

I våras tog jag upp vårt dataproblem på vårterminens sista APT, och sedan har jag lyft frågan varje gång. Vad jag förstått har det nämligen varit praxis att biblioteket betalat sina datorer själva, något jag opponerat mig väldeliga emot. Varför ska vi ta av vårt bokanslag till något som eleverna använder dagligen och som alla lärare tar för givet att vi ska tillhandaha? Jag har hela tiden haft stöd av Peder, vår datatekniker, som har tyckt att det är minst sagt knöligt att vi har fyra olika datorer i biblioteket. Det är inte lätt för honom att veta vad han behöver och hur han ska göra när jag ringer och felanmäler något.

Och så, för ca en månad sedan hände det jag väntat på: en lärare kom med sin klass och skulle visa en himla bra webbsida på internet som de skulle använda sig av för att lösa en viss arbetsuppgift. Då fungerade inte sidan mot våra datorer. Vi micklade, bytte webbläsare, joxade och till slut gav hon upp. I ren frustration vände hon sig till mig och frågade om det verkligen brukar vara så här? Jajamen, svarade jag, och drog i korta ordalag det mesta som brukar krångla. Samtidigt stod en annan lärare också där och lyssnade, och det visade sig att hon sitter med i samverkanskommittén. Hon lovade på stående fot att ta upp det på nästa samverkan, och i fredags kom alltså Peder som en tidig tomte med nio burkar under armen!

Och jag bara myser, de går så himla snabbt, usb-minnena läses snabbare än du hinner säga SAB-systemet, och eleverna är glatt överraskade varje gång de sätter sig ned vid dem. Och jag kan lägga pengarna på mera ungdomsböcker istället…

(Det här inlägget har lästs 767 gånger.)