Hej, jag heter Tina och jag är beroende.

Och nej, det här är inte ännu ett inlägg om lussebullar, choklad eller kaffe. Det här är faktiskt allvarligare än så.

Jag har ett beroende som jag delar med många andra. Däremot har jag aldrig gått i terapi för det, jag har kört på norrlands-metoden – bitit åt, kört upp axlarna och tagit nya tag när jag trillat dit. För trillat dit har jag gjort. Många gånger.

Men i fjol vinter hände något. Känslan fanns inte där, jag kunde titta, dofta och beröra utan att känna det där suget i magen. En fantastisk känsla! Under det senaste halvåret har jag inte ens tänkt tanken, det har känts som att jag äntligen kommit till ett naturligt avslut.

Och så trillade jag dit idag.

Bara sådär.

Jag vet inte var det började.

Det kan ha börjat när jag med skakiga ben tog trappan upp till jobbet, för första gången sedan mitten av september, hejade på elever och lärare, kramade kollegan och surrade en stund. När jag gick därifrån var jag nöjd med mig själv men mentalt helt slut.

När jag sedan gick in i en butik på stan för att inhysta en redan uträknad (och lite halvtråkig men önskad) julklapp gick det av bara farten. Plötsligt stod jag där i kassan och ser ner på mina händer.

Och där, bland julklappar och mina vantar, ligger en anteckningsbok.

Ännu en till samlingen. För det är inte så att jag saknar en anteckningsbok och verkligen behöver en. Nej, det är så att jag tycker så oherrans mycket om att köpa dem. Äga dem. Känna på dem, öppna dem och planera vad jag ska skriva i dem.

Men skriva i dem, det gör jag väldigt sällan.

Hej, jag heter Tina och jag är anteckningsboksberoende.

(Ja, det är en chokladtryffelmall som ligger där under. Inte ens här kunde jag alltså låta bli att skriva om choklad.)

(Och nej, det här är inget försök att driva med dem som har beroenden, absolut inte. Snarare en hyllning att alla ni där ute som varje dag kämpar mot ett nästan övermäktigt sug och för det mesta går vinnande ur kampen. Ni är hjältar. Jag köper ju bara anteckningsböcker. Som aldrig används.)

(Det här inlägget har lästs 3620 gånger.)