Smakebit på søndag – ”Flickan på hotellet” av Katarina Wennstam
Smakebit på søndag kommer från den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, titta gärna in där för fler smakebitar på svenska, norska och engelska.
Veckans smakebit kommer från en av de där böckerna som jag nappade med mig hem innan jag gick på semester, men som jag inte läste under ledigheten. Jag började på den igår, och har inte hunnit så lång, men det jag läst gillar jag verkligen!
Det var något med rektorns aningslöshet som hade triggat mig. Trodde hon verkligen på fullt allvar att tagsande var ett nytt fenomen på vår skola? Att det inte hade skett typ varje dag i alla år och att det säkert fanns massor av andra händelser som också borde anmälts? Kanske inte till polisen, men i alla fall till henne.
Alla dess gånger som vi tjejer försökt få lärarna att se och fatta hur vissa killar håller på … Men, när man hela tiden möts av antingen tomma blickar, bortförklaringar eller total oförståelse, då tröttnar man ju till slut. Det är som om de alltid förstår killarna, men aldrig oss.
Jag har blivit tafsad på. Ellen har blivit tafsad på, även om hon fräste ifrån. Bianca fick en hand upp i skrevet i matkön förra terminen, och när hon vände sig om för att se vem det var stod fyra killar där och flinade. Det var omöjligt för henne att veta vem av dem som hade gjort det och matpersonalen hade förstås inte sett något.
(Det här inlägget har lästs 3993 gånger.)
Wennstam är (i stort sett) alltid bra och aktuell.
Tack för smakbiten. Jag har gillat det jag läst av Katarina Wennstam, men har inte läst allt. Den här har jag inte läst.
Jag har länge tänkt att jag ska läsa något av Katarinas Wennstam men det har inte blivit av än, så mycket böcker och kort om tid, men någon gång så….. tack för smakbiten!
har läst några av Wennstams böcker men inte alla. tack för smakebiten!
Tack för smakbiten!
Den vill jag läsa!
Inte läst något av författaren, men skulle nog vilja pröva göra det. Tack för smakbiten.
Jag läste nyligen en intervju med Katarina Wennstam, där hon berättade om ett verkligt fall som jag nu förstår att den här boken bygger på. Jag skall lägga den i min sparade varukorg och läsa framöver, jag tror att den kan passa åtminstone en av våra döttrar också. Det tråkiga är bara att det är vi kvinnor som läser och lär om sådana här händelser och sjuka värderingar, böckerna borde läsas av män också. Men genom att vi läser så sker det nog en förändring i attityder ändå, men långsamt.
Är det inte konstigt, man planerar läsa en massa på semestern/sommaren, men sen blir det kanske inte så mycket läst ändå.