”Berättelser från yttre förorten” av Shaun Tan

Ibland när jag tittar tillbaka på en räcka händelser känns det som att utgången aldrig hade kunnat bli på något annat sätt. Oavsett om jag gått höger istället för vänster hade nästa vägskäl säkerligen lett mig in på den vänstra vägen i alla fall, även om det blivit en omväg.

”Berättelser från yttre förorten” av 2011 års ALMA-pristagare Shaun Tan är en sån där bok som jag aldrig skulle tänkt tanken på att låna på biblioteket, och absolut inte köpa. Men så ramlade jag över den, som av en slump bad den mig om asyl, och … ja, var jag inte lite nyfiken ändå? Vad är det för slags bok egentligen? Barnbok? Seriebok? Ungdomsbok? Vuxen? Noveller? Mina fördomar om den här boken var så många att jag bara var tvungen att adoptera den när den nu gavs till mig.

Först och främst. Det är ett udda yttre den har. Med ett ansikte nästan i samma storlek som en A4 lurar den mig lätt att stoppa in den i serieboksfacket. (Fördom 1 – check!) Med en tecknad hund på framsidan och en tecknad vattenbuffel på baksidan övertygar den mig om att den är en barnbok. (Fördom 2 – check!)

Men när jag öppnar den händer något. I säkert tre minuter sitter jag och tittar på innehållsförteckningen, bläddrar till de olika kapitlen, bläddrar tillbaka till innehållsförteckningen, visar P och säger ”men kolla här då!” säkert fyra gånger. Innehållsförteckningen är så genialisk att jag blir helt ställd över att aldrig ha sett en sådan tidigare.

Och berättelserna?

De rör sig mellan stort och smått, mellan vardag och de där sällsynta tillfällena som helt och hållet kan ändra riktningen i en människas liv. Där är berättelsen om vart alla olästa dikter hamnar. Där finns tips på hur man fixar sig ett husdjur och där finns den lille pojken vars föräldrar alltid bråkar. Vissa berättelser är på många sidor text, andra kanske består av bara en sida text men desto fler bilder. Och vilka bilder!

Jag är ruskigt okunnig i vilka olika tekniker Shaun Tan har använt sig av, men bilderna är helt rätt till den berättelse de är en del av, oavsett om de är svartvita eller fulla med färg, ritade med enkla penseldrag eller gjorda som ett collage.

”Berättelser från yttre förorten” är helt enkelt en fantastisk bok, även om jag inte alls vet vem den riktar sig till, eller hur man egentligen ska klassificera den. Och jag tror det är det som gör dess storhet.

Berättelser från yttre förorten av Shaun Tan

(Det här inlägget har lästs 3150 gånger.)