Jellicoe Road av Melina Marchetta
0

”Jellicoe Road” av Melina Marchetta

Fjolårets mest haussade ungdomsbok var helt klart ”Jellicoe Road” av Melina Marchetta. Nu har den kommit på svenska och jag hade turen att få ett ex av Enbokcirkelföralla eftersom jag ville vara med i bloggbokpratet om den. Eftersom jag skulle blogga om den har jag för en gångs skull strukturerat upp läsningen lite och delade därför in boken i tre delar. Mina första tankar hittar du här, och nästa nedslag finns här.

Och nu är det alltså dags för en summering.

Många tycker att boken är förvirrande i början, men det var inget jag tänkte på. Däremot älskade jag verkligen den stämning som fanns i boken, kombinationen av dröm, verklighet, minnen, historia och den känsla det gav mig. Därför tyckte jag att det var lite synd att den känslan försvann efter knappt hundra sidor, och istället gav plats för obehagligt och obefogat våld i det ”krig” som pågår mellan jellisar (de som bor och lever i Jellicoe och som studerar vid Jellicoe High School), kadetterna (som bara är där sex veckor per år) och eleverna vid Jellicoe School (internatskolan där Taylor bor och studerar). Det är alltså inget smågulligt ”röda-vita-rosen”-lekar det handlar om, utan sparkar, krossade fingrar och ren och skär rädsla för de andra.

Tack och lov så försvinner det mesta av våldet och ”kriget” blir faktiskt lite mera oskyldigt så småningom. Ungefär samtidigt avslöjas också mer om hur historien hänger samman – Taylors bakgrund och de historiska avsnitten, liksom vilken roll olika personer spelade då och vilken roll de spelar nu. Allt hänger ihop, och i samma takt som Taylor får veta hur, får också vi som läsare insikter, vi kan alltså inte veta något innan hon vet, utan får vackert sitta still i båten och vänta på att pusselbitarna ska vändas rätt.

Taylor, ja. Vilken liten bitterbutter tösabit! Jag tror det tar närmare trehundra sidor innan hon skrattar första gången! Svårt att komma en sån tjej inpå livet, även om jag förstår varför hon är, handlar och mår som hon gör. Hannah, däremot? Hur kan en vuxen bara bete sig på det där viset!? Hon ska vara Taylors vårdnadshavare, men försvinner utan att säga ett ljud och är sedan borta i sex hela veckor. Överhuvudtaget tycker jag att de vuxna beter sig väldigt underligt många gånger, rent av korkat, men det beror nog mer på att allt ses ur en tonårings perspektiv.

Bloggbokpratet då? Jo, det är som alltid kul att läsa andras tankar och funderingar kring en bok – det ger ju som en extra dimension till läsningen och bearbetandet av texten. Samtidigt går det inte att bortse från att jag påverkas i läsningen på ett annat sätt också. Att många tycker boken är förvirrande i början gjorde att jag tänkte på det mer än jag tror jag skulle ha gjort om jag läst helt på egen hand. Och lite tycker jag att läsningen tappar på att jag redan tidigt får veta att det kommer klarna, det förtar lite av känslan där i början av boken.

Och själva boken? Jodå, visst är den bra. Det är en riktigt bra ungdomsbok, välskriven och med rätt upplägg. Under andra premisser skulle jag säkert se den som en klockren femma, men tyvärr förlorar den på är att den är så haussad. Att läsa en bok som jag vet att jag borde tycka är rent fantastisk gör ju lätt att förväntningarna blir orimliga.

Jellicoe Road av Melina Marchetta

(Det här inlägget har lästs 1506 gånger.)