Smakebit på søndag – Bin och människor
Smakebit på søndag kommer från den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, men hon turas nu om tillsammans med Betrakninger att administrera det hela. Idag är det hos Astrid Terese på Betrakninger som du hittar fler smakebitar.
Förra veckans heting, ”Bin och människor” av Lotte Möller är utläst och recension kommer. Tills dess nöjer jag mig med att säga att jag gillar Lotte, att jag vill ha bin, och så bjuder jag på en smakebit ur kapitlet som går under namnet ”Juni. Ett minne av en svärm som ställde till det följt av skildringar av bråk mellan grannar samt hur man gjorde med svärmar förr i tiden”:
Men har bina väl bestämt sig för att svärma är det svårt att hindra dem. Trots någorlunda täta inspektioner svärmar de varje säsong, nästan alltid vid olämpliga tidpunkter. Ifjol ringde grannen när jag precis hade kommit hem från Stockholm och bara en timma innan jag skulle iväg till tandläkaren.
”Kom genast! Det sitter en bisvärm i mitt päronträd som du måste ta hand om!” sa han.
Jag gick dit och tittade.
”Det är inte mina bin”, ljög jag. ”Det är Lennarts¹.”
Lennart är noga med att hindra sina bins svärmtendenser och att det skulle vara hans flickor² som satt i grannens trädgård var ganska osannolikt. Men gossarna som brukar hjälpa mig att fånga svärmar var bortresta. Och som sagt, tandläkaren.
Grannen såg skeptisk ut. Han är inte särskilt vänligt inställd till bin, åtminstone inte till mina, fast han borde vara tacksam över att de pollinerar hans fruktträd och bärbuskar. Han klagar bland annat över att de dricker ur hans fågelbad. Det ser inte trevligt ut när de sitter i vattenbrynet, säger han. Mitt förslag om en skylt med ett överkryssat bi verkar han inte tycka är roligt.

¹ Lennart är en av Lottes grannar, som också har bin. Lennart är en gentleman, alltid klädd i kavaj, skjorta, slips och linnebyxor. Något annat är helt otänkbart.
² Lennart kallar alltid sina bin för ”mina flickor”.
(Det här inlägget har lästs 3681 gånger.)
tack för smakbiten, Lotte Möller är duktig journalist, läst hennes trädgårdsböcker, har haft egna bin ett par år i vår lilla trädgård.
Oh!! Nu blir jag lite avundsjuk! Jag vill ha bin!!
Bin tycker jag om 🙂
Jag med! Så fantastiska små varelser, och så otroligt fascinerande deras liv och leverne är.
Tack för smakbiten! Bin ser man väldigt sällan numera. Bodde på ett annat ställe där den närmsta grannen var en amatörbiodlare, var då med om att de svärmade i ett av äppelträden på tomten. Lite läskigt var det allt, men samtidigt är det ju ganska fascinerande att se.
Fin smakebit. Viktig å ta vare på insektene våre, de er en del av livsgrunnlaget vårt. Det er heldigvis både bier og humler i hagen min om sommeren.
Tack för smakbiten. Bin borde alla ha.
Tack för smakbiten. Avviker här – är paniskt rädd för getingar och bin, så nej tack…
Binas historia har jag läst och tyckte mycket om. Flera här i byn odlar bin och en gång kom en kvinna in och undrade om vi sett till en stor bisvärm…Jag förstod ingenting om bin då, men fick lära mig att de gärna rymmer när de ska svärma. Tack för smakbit, så söta teckningar till.
Jag vet inte om jag skulle våga ha bin. Jag är allergisk åtminstone mot getingar..
Inte så förtjust i bin, getingar och liknande, tyvärr. Men det kan nog vara en intressant bok. Möller har jag läst annat av. Tack för smakbiten!
Den är jag lite nyfiken på. Tack för smakbiten!
Tack för smakbiten! Är också rädd för getingar och bin men andra får gärna ha såna.
har läst ett flertal av Lotte Möllers böcker, bland annat hennes begravningsbok Hej då! biboken har jag inte läst ännu. tack för smakebiten!
Säkert en intressant bok. Tack för smakbiten.
Ha ha! Underbart! Den vill jag verkligen läsa 🙂